Om mig

Bilder

Naturen är vacker, vild och fantastisk men inte alls fullkomlig. Därför är den också alltid spännande och både enkel och komplex. Och den finns där du är.

För mig är kameran ett verktyg för att få stanna upp, krypa närmare, vara ”här och nu”, utforska det som är så lätt att rusa förbi. Stundtals kan man uppleva livet som två parallella världar. Det snabbt snurrande ekorrhjulet och sedan den nödvändiga vilan i naturen. Men det handlar mest om att titta, att se, att se efter, att se till, att se sig om… att vända blicken utåt precis just nu, där du är i ögonblicket.

Jag försöker förmedla min egen upplevelse av naturen. Det blir en sorts blandning av konst och fakta. Under årens lopp har jag då och då tagit fram kameran och gått på upptäcktsfärd. Det fortsätter jag med nu när jag blivit ”passionär” och min vardag har förändrat karaktär. Jag använder en spegellös kamera, oftast tillsammans med ett makroobjektiv, därefter redigerar jag i Lightroom, någon enstaka gång i Photoshop, och nästan alltid för att förstärka och förtydliga, mycket sällan för att förändra.

Det skulle vara roligt om du vill slå följe med mig! Du kanske också fotograferar naturen? Då vill jag gärna länka till din sida! Kontakta mig!

Insikter

Att ha utblick, det är så det känns att bli äldre. Att få en större utblick. Horisonten har både närmat sig och förflyttat sig längre bort. Tittar jag långt bakåt ser jag min uppväxt och skolgång i Karlskoga, kanonernas stad. Familjens postadress var från början Bofors. Efter ett par år i Göteborg flyttade jag till Stockholm för att gå bildlärarutbildningen på Konstfack. Här har jag bott sedan dess.

I nästan hela mitt yrkesliv har jag arbetat med lärande på olika sätt. Först som bildlärare i grundskola och gymnasium, därefter som skolledare och sedan även i kulturskolan. Skola och kulturskola har mycket gemensamt. Båda handlar om lärande på olika sätt och båda arbetar med samma elever.

Jag väljer att se på lärande utifrån barnets perspektiv och ser hur grundläggande både skola och kulturskola är för den personliga utvecklingen. Att få arbeta med och utveckla både känslor och intellekt och få använda hela kroppen (hjärnan är ju också kropp) ger spill-over-effekter på… ja, hela kroppen. Bara så kan individen uppnå sin fulla potential. Och det blir en riktigt bra grogrund för att utvecklas till en trygg och aktiv samhällsmedborgare i vår demokrati.

Åsikter

I skolan tränas och övas till största delen kognitiva färdigheter som har med tankeförmåga att göra. I kulturskolan arbetar eleverna även mycket med sociala och emotionella kompetenser sådant som exempelvis samarbetsförmåga, motivation och målmedvetenhet, kreativitet och känslor.

En människa behöver få använda alla sina möjligheter. Att dela upp innehåll i praktiska och teoretiska ämnen är ett gammaldags sätt att se på människan och lärande. I vilket ämne är inte den tänkande och kännande hjärnan inblandad? I vilket ämne behöver du inte använda handen, ögat, tungan, örat, näsan, kroppen? I vilket ämne behöver du inte öva för att bli bättre? Tänkande kan vara abstrakt och handlande konkret, men vi gör båda sakerna i alla ämnen, ibland lite mer, ibland lite mindre. Individen kan ha fallenhet för ett visst ämne – ja! – men det kan vara vilket ämne som helst. Varje elev behöver utveckla allt, hela sig själv, för att så småningom kunna välja en fortsatt inriktning och yrkesbana.

Tänkandet, känslan av medvetande och själva hjärnan är också kropp! Eller som Anders Hansen säger i avsnittet Hjärnan och framtiden i SVT´s serie Din hjärna:

Vi lurar oss att tro att kroppen finns för att serva hjärnan men det är faktiskt tvärtom, hjärnan finns för att serva kroppen och man kan egentligen inte skilja kropp och hjärna, de är delar av samma system, kroppen är helt avgörande för när våra hjärnor skapar känslan av att existera.

Anders Hansen

Eller som hjärnforskaren Antonio Damasio säger i samma program:

Det vi har att göra med är ett partnerskap mellan hjärna och kropp. Det handlar om samarbete på högsta nivå.

Antonio Damasio

I vårt samhälle har det fått stora konsekvenser att en viss typ av kunskaper och färdigheter är lättare att mäta än andra. Alla känner numera till undersökningar som PISA och TIMSS. Sociala och emotionella kompetenser och färdigheter, kreativitet och konstnärlighet är däremot mycket svåra att mäta, det finns inte många vedertagna metoder vare sig för att definiera eller mäta dessa. Det finns inga jämförelser mellan åren att se. Därför tillmäts dessa mindre betydelse än enkelt mätbara kunskaper och färdigheter.

Att det är så här, och det vill jag verkligen poängtera, är till stort förfång både för den enskilde och för hela vårt samhälle. Mätbarhet blir mycket lätt en katalysator för begränsning och kortsiktighet. Men egentligen är vi klokare än så, eller hur?

Se Skolverkets beskrivning av de internationella kunskapsutvärderingar som svenska elever deltar i.

Bildfilen och filmexperiment

Min enskilda firma heter Bildfilen och har en kanal på YouTube. Där kan du LYSSNA på bilder (!) samtidigt som du tittar på dem. Jo, det är sant 🙂 Samma digitala information kan du både se och höra – om den anpassas till våra sinnen – ögat och örat.

EKO 2018 är ett ljud- och bildcollage till minne av Solna kulturskolas långa verksamhet i Huvudsta gamla folkskola fram till 2017.

TIDSNYCKLAR är en påminnelse om att varje nyckel har en sin egen proveniens – sin egen historia. Den kan ha haft dubbla funktioner – en väg till frihet med nya möjligheter – eller varit ett redskap för att stänga inne, begränsa och utesluta.

Kontakt: Katarina Fast Ehrlén